Mitt liv som radioamatör

 

Så började det

Det började tidigt. Redan som liten blev jag intresserad av vad man kan höra på kortvåg. Jag fick en gammal Luxor av min moster som jag riggade upp i köket med massa trådar.

Farsan gillade inte att jag skickade lyssnarrapporter till Sovjet och DDR.

En liten mer exotisk station att lyssna på var HCJB i Ecuador som sände på svenska. Att jag skulle få besöka den senare som vuxen kunde jag aldrig drömma om.

Jag var även nyfiken på innehållet i radion och lyset från rören. Baksidan hade en nätanslutning som bröts när man tog bort bakstycket. Uppfinningsrikedomen gjorde att jag skruvade isär anslutningen och satte ihop den igen utan bakstycket. Nu kunde jag ha igång radion utan bakstycket. Fullkomligt livsfarligt.

Jag skruvade på diverse trimspolar och det hände grejer. Naturligtvis blev radion feltrimmad.

K-G SM6BEZ

När jag gick i 3 – 6 klass var vaktmästaren i skolan radioamatör. Det var K-G, SM6BEZ. Han hade en stegmatad 2 x 20 meter dipol och en yagi för 2 meter. Jag gick ofta på rasterna och tittade på hans yagi om den skulle vrida på sig. Det gjorde den aldrig.

Kring 1970 hade Egon Kärrman SM6XH ett TV-program för blivande radioamatörer med tillhörande kursbok ”Vägen till C-certifikatet”. Där satt jag som klistrad. Långt senare fick jag  QSO med Egon  ombord på HMS Carlskrona i Tunis hamn.

Min bror Hans var också radiointresserad men blev aldrig radioamatör. Han hade privatradio och sa att man kunde köpa radiosändare i Floby hos ”Kongo-Olle”. Han körde runt på marknader och sålde bl.a. militärsurplus. Han sålde två stycken ”15W bärbar” trancievers med trampgenerator till oss. Han frågade om vi hade licens och det sa vi att vi hade vilket naturligtvis var lögn. De gick mellan 3 – 5 MHz, A1, A2 och A3. Jag byggde ett nätaggregat och fick igång en men det blev aldrig nån vidare sändning som tur var.

 

 

Gymnasiet

Jag började gymnasiet i Skövde 1972 på el-telelinjen, gren för styr & reglermekaniker men jag lärde mig väldigt lite. Läraren hade ingen tidigare pedagogisk erfarenhet och det var första året de hade Styr & Regler.

Jag började 1974 på Artur Lundqvistskolan i Trollhättan ett tredje år ”Högre Specialkurs” som var väl inarbetat och det var jättebra. Jag träffade Gunnar Boqvist, SM6AKY som var lärare på tele. Han körde en amatörradiokurs med både radioteknik och telegrafi. Men i den åldern var det mycket nöjen som lockade och det blev inget cert då.

Lumpen

Vid möstringen gjorde jag telegrafiprov och klarade alla tecken utan fel. Det resulterade i placering på S2 i Karlsborg, men inte som telegrafist utan på ”Tung radiolänk RL 723”. Där byggde vi 42 meter höga fackverk och hissade 200 kg parabol i toppen, ibland 2 stycken.

Det kunde vara ganska utmanande när det blåste 10 m/sek att hissa mastdelar och antenner.

Uppkörning

Men 1980 var det dags att göra prov. Det var Roland SM6AHS som var provförrättare på P4 i Skövde och det gick bra. Jag gjorde prov i 40-takt för C-cert och teknikprovet för T-cert. Vilken glädje!

Köpte första riggen på Svebry, en FT-7 på 10 W. Premiär QSO´t var SM6DAB, Göran på 80 meter CW den 12 juni 1980. Ojoj vilken handsvett trots jag kände Göran väl!.

Jag var nu helt besatt av amatörradio. Det mesta i vaken tid kretsade kring det. Alla som kom på besök släpade jag in i shacket och demade. Långt ifrån alla tyckte som jag och det blev snart ganska ensamt, de spontana besöken minskade. Det var dags att inse att inte alla tyckte som jag.

Det var bara på 10 meter man fick köra SSB på med C-cert, och jag trånade efter at få köra SSB på alla band.

Min kompis Peter, SM6MCW som hade T-cert och jag åkte till Mariestads Amatörradioklubb´s stuga och körde upp för A-cert. Jag hade fått Betablockerare för att inte plusen skulle vara så hög innan. Inte direkt doping men nästan..

Vi klarade oss båda två och fick A-cert. Sedan har vi båda jobbat ihop och haft mycket gemensamt inom amatörradion.

Den 3 maj 1984 körde jag mitt första SSB QSO med A-cert på 15 meter med Jack i Kemblon Park i Sydafrika, så himla roligt.

Skaraborgs Radioamatörer

Jag fick förtroendet att vara ordförande i denna gamla förening under några år på 80-talet. Vi hade bl.a. återkommande träffar på Kinnekulle varje år med intressanta föreläsare. Bl.a. kom Erik Bergsten, SM6DGR och pratade.

G4XDJ

På 40 meter CW låg jag en gång och ropade CQ DX. Då ropade en G-station in och jag tänkte att ”hör han inte att jag ropar CQ DX”. Men han körde G4XDJ/QRP så jag gav honom rapport.

Vi fick därefter regelbunden kontakt och jag blev inbjuden till honom med familj. Jag var där ett par gånger och hans familj kom till oss och hälsade på. Nu bor han i Nya Zeeland med signalen ZL3XDJ och vill att vi kommer dit på semester. Vi får väl se efter pandemin vad som händer.

SM6LJU och Brian G4XDJ, nu ZL3XDJ (för många år sedan!!!)

Contest

Det började bli en hel del contest också. Första gången var hos Olle SM6JZ som bodde i Skövde. Jag glömmer aldrig den natten på 80 meter CW när ryssar stod på rad och tog aldrig slut. Då skulle man ju skriva på papper också.

Sedan har det blivit några IOTA Contest från nuvarande QTH på Tjörn.

Jag har även callet SA6U som jag använder ibland, speciellt på SSB och RTTY. På CW får allt för många stationer det till HA6U och det har jag ledsnat på.

Nytt QTH

1986 flyttade jag till hus i Hangelösa, strax norr om Skara i Götene kommun. Där gjordes fundament för en 25 meters fackverksmast med hembyggd rotor, 3-fasmotor, växellådor, kardan till en Opel och en 10-varvig potentiometer som referens till en Daiwa rotorbox, funkade riktigt bra.

SK6M

Sedan blev vi ett gäng som lite mer organiserat samlades för att köra contest. Det var Kenth SM6DYK som var mest drivande och vi byggde en bra conteststation på den tiden och körde med callet SK6M.
Operatörer var ofta DYK, BUA, FKF, MCW, BGA, CLU, LJU och NDX.
1991 flyttade jag in i radhus i Skara och det blev si och så med radioaktiviteten.

SK6M-gänget 2004 körde IOTA. DYK, FKF, MCW, LJU och BGA

HD2M

Med tiden spirade tanken att åka till Ecuador och köra CQWW DX CW. Mats BUA hade jobbat där i 15 år och hade ett bra kontaktnät och kände bl.a. HC2AQ Alberto som hade en gård utanför Nobol i södra HC. 2008 blev planen verklighet men några månader innan resan dog tragiskt nog Kenth.
Men vi övriga bestämde oss för att genomföra resan i alla fall. Det var en häftig upplevelse. Trycket från USA var enormt och i princip pile-up hela tiden. Före och efter testen körde vi mest 80 och 160 meter CW. Många SM fick QSO och vi hade bra signal med vår medhavda Titanex på 27 meter.
Tyvärr är det kraftig QRN på grund av närheten till djungeln samt en mellanvågssändare med kraftig överton. Vi trodde först att det var en lokal störning.

Vi besökte även sändarstationen för HCJB i Pifo utanför Quito. Vilka grejer! Riktigt häftigt då jag tidigare lyssnat på program därifrån.

 

 

Antennsystemen för HCJB

Den här bilden från en monter i sändarhallen är häftig!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Detta är en 4 X 6 elements QUAD för 21.5 MHz fast riktad mot EU.

 

Med den körde SM7BUA, Mats Sverige med en IC-701 barfota med 59+20 dB signaler!

Ecuador gav mersmak och det blev ett återbesök 2010 med CQWW DX CW och vi skrapade ihop 14.9 miljoner poäng. Vi var igång 47.6 timmar av 48. Då blev vi tvåa i Sydamerika efter PJ2T. Denna gång var Peter MCW  och Rune COP med.

2021

Nuvarande QTH är i Hakenäset på Tjörn i JO58va.

Där bor jag med frugan Birgitta och vi har varit pensionärer några år nu.

Där har jag några master med lite olika antenner

Mast 1

Det är en 28 meters Wibe 500 med 2 antenner i toppen. En 5 elements yagi på 20 meter från QuuDee som jag haft sedan 1987. Över den sitter en 6 elements yagi för 6 meter.

Rotorn är en AlfaSpid RAK.

Masten är stagad på två nivåer med tre stag på varje nivå. Närmast masten och på vissa ställen sitter det isolatorer som isolerar masten från stagen samt ser till att stagen inte är i resonans på någon frekvens jag använder. Även själva masten är antenn för 160 meter. Det sitter en Omega-matchning som anpassar koaxens 50 ohm till antennen. Antennen har en bandbredd på ca 50 kHz.

Omega-match och jordplan. Överst syns avbärare för ledningen som går 17 meter upp och sedan ansluts i masten.

Runt masten ligger det 60 stycken radialer á ca 40 meter långa. Det är en ypperlig antenn för DX-trafik, men brusig för mottagning. Den reses och fälls med en winch.

Winch för Mast 1

Mast 2

Detta är en 18 meter hög Vårgårdamast 38W. I den sitter en 3-bands 3elemts yagi för 10-15-20 meter samt en 2 elements yagi för 7 MHz. Rotorn är en Hy-Gain T2X

Mast 3

Detta är en 9 meters Vårgårda 38W men den är inte bestyckad med antenner för tillfället.

 

 

 

Mast 4

Det är en 18 meter hög Wibe 250 som har ett extra rör på 2 meter i toppen som förlänger masten till 20 meter. Masten används som GP på 80 meter. Den är bultad rätt i berget utan isolatorer med 60 kohm´s isolationsresistans. Runt den ligger ca 80 stycken 25 meter långa radialer. Den går riktigt bra på DX.

Mottningasantenn

För mottagning har jag en BOG (Beverage On Ground) mot USA på 80 och 160 metersbandet. Den är 90 meter lång och ligger strax under mossan i rikning NV.

För övriga riktningar använder jag ibland 7 MHz yagi´n.

Riggar

På kortvågen använder jag en FT-1000 som jag är väldigt nöjd med. Den driver ett PA med 2 stycken 3-500Z som jag inte driver så hårt utan tar ut ca 700 W om det behövs.

På 50 MHz och 145 MHz använder jag en FT-847 och ett ombyggt kortvågsslutsteg på 50 MHz. I det sitter det 2 stycken QBL3.5-750.

Antennväxel 6×1

Denna är ett hembygge som bygger på kretskort från SJ2W Mikael. Som styrning sitter det en PLC från Mitsubishi FX2N. Den tar emot banddata från FT-1000 och kopplar in rätt antenn. En utgång är för dummy load, som väljs automatiskt om riggen står på WARC-banden. Alla utgångar kan även väljas mauellt om man till exempel vill koppla in en annan rig utan banddata.

En särskild finnes´ är att man kan välja att lyssna på 40 meters yagin på 80 eller 160 meter vid mottagning. PTT-pinnen på FT-1000 ligger som en ingång på PLC´n och möjliggör att rätt antenn väljs vid sändning.

Winkeyer

Denna genererar all telegrafi och här används även PTT-utgången som aktiveras några ms innan KEY-utgången. Detta säkrar att det inte sker ”hotswitchning” i PA eller antennväxel.

SignaLink

Denna använder jag vid digitala moder för båda riggarna.

Loggprogram

Jag använder DX4WIN.

Contestprogram

Jag använder Win-Test.

Byggprojekt

För tillfället bygger jag på ett slutsteg för kortvågen. Det är ett experimentbygge med en tetrod i jordad katodkoppling och stabbade styrgaller och skärmgaller. Det bygger på G3SEK´s kontruktion.

Det är ett rent experiment och kommer inte användas on-air.

Övrigt

Andra intressen är släktforskning med DNA.